Kan man bota klantighet? Eller att man är en obotlig slarver? Tips mottages mycket tacksamt.
Man borde väl åtminstone ha lärt sig hur man fungerar (eller inte fungerar..) efter att ha levt ett helt liv med
sig själv. Men nej, nej.
Hade varit duktig igår och fixat snabbt och bra mobilt bredband och bytt telefonabonnemang innan jag åkte till
jobbet. So far so good. När jag slutat och skulle åka hem så hade jag puckat nog inte stoppat ner påsen med
alla avtal och sim-kort och modemsvansar i väskan (vilket jag alltid brukar göra eftersom jag har en tendens
att glömma saker annars), utan hade den löst. Det gick ändå rätt bra. Tills jag gick av andra bussen och gått
på den tredje och sista. Då har påsjäveln åkt iväg själv med den andra bussen och där sitter jag utan påse
och muttrar sketförbannat för mig själv.

Med min vanliga tur så har ju hittegodset fetstängt hela pjåsken så därifrån lär man ju inte få veta nånting
förrän på tisdag. Sim-korten var ju lyckligtvis inga problem, de är spärrade och nya är på g. Det är ju den
sabla modemsvansen som kostar. Han jag pratade med på kundtjänst tyckte jag skulle kolla med hemförsäkringen.
Men det är ju bara löjligt, för med självrisk och allt så blir det ju mer än dubbelt så dyrt som att bara köpa
ett nytt modem. Men det känns ju också smått onödigt att göra innan man ens vet ifall påsen ens lämnats in på
hittegodset..
Jag blir så trött.




Men trots allt så är det faktiskt vår.
Och påsk. Har lagt in sill idag och imorgon ska det bakas knäckebröd.