Årets knäck blev väl lite av en besvikelse. Minst sagt så ser den bedrövlig ut. Till mitt försvar så kan faktiskt säga att jag inte ens var inblandad.



Olyckligtvis blev mina mintkyssar som jag gjorde igår inte heller helt hundra. Smaken är det ju inte något fel på, men de stelnar ju aldrig de jävlarna. Det var likadant när jag skulle göra saffranstryffel för ett par år sedan. De hårdnade heller aldrig och fick förvaras i frysen tills precis innan man skulle äta de.
Men allt har faktiskt inte gått åt skogen. Mintchokladtryffeln som jag gjorde igår blev faktiskt en höjdare! Trevligt när något klaffar.

Just nu piffar jag det sista på julklapparna (att slå in de snyggt är ju halva grejen, och dessutom är det roligt), smuttar på glöggen, tittar på Sunes jul och njuter av granen. Simultanförmågan är på topp!


Och slutligen - ha nu fina dagar alla vänner, och till er alla:

Har nu haft tre lediga dagar efter en stor vecka med mestadels en herrans massa jobb, men även ett par trevligheter däremellan - däribland Trollflöjten på Göteborgsoperan, ett mycket trevligt avbrott.
Arbeit macht müde, helt klart. Julveckan blir också rolig..

Jag har nu också börjat känna av julstämningen. Jag tvingade nästan på mig den när jag brassade på med juliga grejor häromdagen - julkortspyssel, julig musik och sånt. Och nu har ju även kung Bore kommit ut ur garderoben. Och det med besked. Framför allt i förrgår, då han inte bara nöp en lite i kinden utan drog till med några riktiga käftsmällar (snålblåst á la Västkust). Men lite mer snö kan man ju tycka att han kunde kosta på sig om han nu ändå ska hålla på.

Nu har brorsan flyttat. Igår faktiskt. Lite ångest har man ju, får erkännas. Men jag såg så sent som igår eftermiddag att jag fått ett nytt erbjudande på en lägenhet från Boplats. Hoppas verkligen den är schysst och att det går vägen denna gången.


Här nedanför ses en liten studie i verklig stil. Tassan - en mycket graciös dam som verkligen vet hur man för sig i de fina salongerna. Eller om det var tvärtom..

Det var en mycket vacker dag att vakna till idag. Vitt av frost mest överallt och luften glittrade av små små snökristaller som for runt. En mycket angenäm syn. Några timmar senare packade jag ryggsäcken med varm choklad, bok, gamla tidningar att sitta på och en stor filt. Och kameran inte att förglömma, nördig som man är. När jag gått ut och kommit tio minuter bort så fick jag återigen uppleva det förargliga (men annars trevliga och praktiska) med att ha inbyggd minneskortläsare i datorn - man ser knappt kortet och därför är det så nedrans lätt att också glömma det där. Vilket var precis vad jag hade gjort. Vände hem för att hämta det men var snart på väg mot berget igen. 







Där satt jag i över en timme, på en av mina favoritplatser. Pimplade choklad. Knaprade på några trasiga pepparkakor. Tog lite bilder. Läste. Och njöt av solen och den frostade utsikten över staden som ligger mig så varmt om hjärtat.
En sån här dag är det det enda rätta att göra.
Efter en dryg timme där så var solen snart på väg ner och tårna började göra sig påminda i kylan. Jag stoppade ett djupfryst tuggummi i munnen och traskade hemåt.

På hemvägen kände jag den ytterst mysiga lukten av brasa, antagligen kom den från röken ur skorstenarna. Det fick mig att tänka på när jag var liten och vi brukade sitta på en filt på golvet framför brasan och ha högläsning ur "En säck full med månsken"..



Slutligen:



ur "Hjärtat får inga rynkor" av Mark Levengood

Här är den då alltså. Tatueringsoskulden togs ju igår. Och inslagningen är numera borttagen. Relativt trevligt att få tvätta bort den svartslemmiga svettblandningen som samlats under plasten också. Så nu smörjs det. Och tvättas. Smörjs och tvättas. Tvättas och smörjs.





Mycket förvånande vackert väder idag, nollgradigt och sol fastän det stod "mulet och regn" på vädersidan i GP. Vädret fick mig på bra humör och jag passade på att ta mig en promenad upp på berget. Rysligt mysigt. Jag hittade även lite frost vilket man får vara rätt nöjd med om man bor i Göteborg. Snö är ju bara att glömma. Såvida det inte är mars och våren har börjat visa sig. Då kan man ge sig fasen på att det kommer snö.

Senare på eftermiddagen åktes det in till stan. Strosade längs hamnpromenaden mellan Operan och Casinot. Det var riktigt riktigt mysigt, rätt tomt på folk och mysigt julbelyst. Kan inte påminna mig att jag gått där innan. Och det är ju nästan pinsamt i så fall.. Har ju ändå bott i Göteborg i över tjugo år.

Tror nog nu att julkänslan börjar smyga sig på en liten aning. Julstjärnan åkte ju upp i söndags. Mycket mer än så är det inte, bortsett från en ljusslinga som jag satte upp för någon vecka sedan. Men det räcker gott.